Bisentojutsu – bakgrund

Etiketter

Ett av de mer unika vapnen i Togakure ryu’s är Bisento – ett vapen med långt skaft och bred klinga. Det är ett skräckinjagande vapen som kunde bryta fiendens svärd, slå sönder dennes rustning eller meja ner en häst. Enligt en legend besegrades Izumo Kanja Yoshiteru i strid, som stred på Minamoto sidan, av Taira-armén under ledning av Fujiwara no Michinori, utanför nuvarande Kyoto (någon gång mellan 1180–1185).

Yoshiteru tvingades fly upp till bergen där han sedan lärde sig Bisentojutsu av en man kallad Tetsujosho som sägs ha varit en lärare i bruk av det kinesiska vapnet Gundao. I Togakure ryu’s krönika skrivs det att den ensamme krigaren Tetsujosho var tvingad att fly från sitt hemland Kina och förde då med sig en Gundao till Japan, ett vapen som senare kom att kallas för Bisento – ”ögonbryns klinga”, ett namn baserad på att dess klinga hade formen av ett ögonbryn.

Senare generationer av ninja införlivade det kinesiska vapnet och då blev Bisento en del av Togakure ryu’s arsenal. Eftersom Bisento var ett tungt vapen, var man tvungen att lära sig använda hela kroppen för att hålla den i rörelser, istället för att bara förlita sig på armkraft, när man stred på slagfältet. Man höll om den med höger hand nära klingan och balanserade den med vänster hand medan man vred och vände på kroppen [taisabaki]. Eggen användes mer för trubbiga hugg än för skärande attacker.

anime.biseto

Vi har 9 kata i Bisentojutsu, som var och en har en omote [yttre] och en ura [inre] sida:

  • Ouburi 汪振 – fullflödande sving
  • Kakugyaku 鬲逆 – tripodvrängning
  • Chikusha 竹斜 – vinklad bambu
  • Namiha 波刃 – våglik egg
  • Batto 抜刀 – dra klingan
  • Gisen 曦先 – solljusets spets
  • Shinto 伸刀 – utsträckt klinga
  • Seito 惺刀 – intelligent klinga
  • Miken 魅剣 – förhäxat svärd

Alla kata tar vara Bisentos unika form och vikt och en skicklig balansering av den. Med taihenjutsu utför man attacker genom att hugga eller svinga den med hjälp av centrifugalkraft. Man hugger med den mot fiendens vapen eller rustning för att förgöra.

 

Annonser

Kukishinden ryu Hanbojutsu 九鬼神伝流半棒術 – bakgrund

Etiketter

Kukishinden Ryu Hanbōjutsu utvecklades ursprungligen av Kuriyama Ukon Nagafusa (栗山右近長房), den 9e Sōke av Kukishinden Ryū Happō Biken no Jutsu

Den 4 maj 1575, deltog Kuriyama i slaget vid Nagashino borgen, på Shitaragahara slätten nära Nagashino i Mikawa länet. Han stred på Oda Nobunagas sida och mötte i en duell Suzuki Tango no Kami Katsuhisa, som stred för fienden Takeda Katsuyori. Kuriyama var beväpnad med ett kort spjut – Tansō – medan Suzuki Tango hade ett långt slagfältssvärd – Jindachi.

Under stridens gång högg Suzuki Tango av det korta spjutet och Kuriyama tvingades att fortsätta striden med den korta stumpen som blev kvar och lyckades ändå besegra sin fiende med den. Kuriyama förstod vikten av att kunna föra strid med en kort stav och utvecklade därefter tekniker som införlivades som en separat del – betsuden – i Kukishinden Ryū Bōjutsu. Senare blev dessa tekniker reviderade och bildade en helt egen del i Kukishinden Ryū och benämndes som Hanbōjutsu.

Kukishinden Ryu Hanbōjutsu hade stor påverkan hur man använde svärdet och därav att skolans kenjutsu kom att kallas för biken no jutsu – hemliga svärdstekniker.

Hanbo.hangaeshi uchi.4

Läroplanen för Kukishinden Ryu Hanbōjutsu är enligt följande:

Kishin Sanpō no Kamae (鬼神三法之構)
Kihon Gata (起本型)
Shoden Gata (初傳型)
Chūden Gata (中傳型)
Okuden Gata (奥傳型)
Kugi Hiden (口義秘傳)

Man använde sig av två olika typer av Hanbō i Kukishinden Ryū:

  • Maru Bō 丸棒 – rundstav
  • Hakkaku Bō 八角棒 – oktagonal stav

För träning idag använder enbart rundstav eftersom skaderisken är stor med den åtta kantiga staven. Båda hade ursprungligen en diameter om 30 mm, men smalare stavar förekommer eftersom det är lättare och därmed även snabbare vid användning.

Traditionellt är längden för Hanbō hälften av en fullängdsstav – Bō – som i sin tur kunde variera, men en tumregel var att välja en fullängdstav som var en shaku (~30 cm) längre än vad man själv var. Idag är de kommersiella fullängdstavarna standardiserade till 6 shaku (~180 cm) och därav följer att en Hanbō anses vara 3 shaku (~90 cm).

Shurikenjutsu av Seiko Fujita

Etiketter

ur  ”Zukai Shurikenjutsu 図解 手裏剣術 ” – Illustrerad Shurikenjutsu, av Seiko Fujita, utg 1964; i fri översättning

zukai shurikenjutsu.sys

Shurikenjutsu har traditionellt betraktats som både en kampform för försvar och angrepp och spelar en viktig roll i båda roller. De kan benämndes som antingen

  • Tomeshuriken – defensiva shuriken eller
  • Sekishuriken – offensiva shuriken

Tomeshuriken i sin tur kunde delas upp i tre typer

  • Shinobi-shuriken
  • Seiteiken
  • Ranteiken

Sekishuriken består också av tre typer

  • Kaseiken
  • Yakuken
  • Dokuken

Shinobi-shuriken använder speciella shuriken och när man i allmänhet pratar om shuriken så är sannolikt om dessa man pratar om. Dessa kan ha många olika former och inte bara en typ. Beroende på tradition och sådant så kunde de se väldigt olika ut. De finns shuriken som kunde se ut som nålar, spikar, plattor, krokar, knivar och som spjutspetsar, likväl som shaken som har två, tre spetsar för träff. Antalet spetsar kunde vara tre, fyra, som en stjärna (ex fem), sex, åtta, tio eller fler. Dessa kallas för shaken och har sitt ursprung i formen av gamla [buddistiska] Horin böner rullar.

horin

Horin, äka rimbo

Shuriken Daho [slagmetoder med shuriken] är konsten att kasta raka spikar och kan delas upp i direkta kast och roterande kast. När spiken träffar direkt utan att rotera i luften är det en direkt kast [jiki daho]. När den roterar i luften innan den träffar målet kallas det för roterande kast [hanten daho]. Det finns tre metoder:

  • överhands kast [hon]
  • kast åt sidan [yoko]
  • omvända kast [gyaku].

Målytor för dessa shuriken är ögonbryn, båda ögonen, området mellan näsan och munnen, hals, hjärtat, bröst, bål och magen.

Seiteiken är vapen som är designade för att användas som shuriken som ex spikar, korta svärd eller kogai som sitter vid katana för att kunna kasta. Dessa användes främst av samurajer.

Ranteiken är vapen som i händelse av akut nödsituation plockar upp i sin omgivning och kastar mot fienden, som t ex kanna, kopp, eldtänger eller vad som helst som underlättar din flykt.

Kaseiken är en del av Sekishuriken [offensiva shuriken] som består av någon form av eld som t ex fackla, eldpil eller till och med en modern handgranat, som kan kastas mot fienden i offensivt syfte.

Yakuken (medicin vapen, äka fusatsu hitou no ken – “vapen som inte dödar” och används endast för att neutralisera fienden) är t ex metsubushi [pulver för att förblinda] och andra relaterade färdigheter och verktyg för att omhänderta en fiende utan att döda denne, utan bara i syfte att försätta denne ur stridbart skick.

Dokuken (förgiftad vapen, äka “hissatsu fusei no ken – ”vapen för säker död”) är när man behandlar sitt vapen så att fienden dör. Det är ett slutgiltigt sätt att ta hand om starka fiender. Prepareringen av verktyg och vapen beror på om tanken är att fienden ska dö omgående eller efter flera timmar senare.

Rävens krönika för året 2018

Etiketter

Rävens år närmar sig sitt slut. Det började med en resa till Honbu dojo och personligen har det här året bestått av många nya insikter. Det är snart 40 år sedan jag påbörjade min träning i Bujinkan och många av de åren (dock inte alla) har handlat om att utvecklas genom ny kunskap, men det är genom insikter som kunskap förändrar beteende och utvecklar rörelsekvalité. Eftersom taijutsu för mig inte handlar om tekniker utan om kvalité och för att kunna utveckla den kvalitén måste allt utgå ifrån insikten om shizentai 自然体 – naturlig och spontan kropp. Oftast tolkar man det som en smidig och vig kropp, men omfattar mycket mer.

kyoto-sanjusangendo-length

Sanjusangendo i Kyoto

Den innehåller även en attityd om ”flexibel struktur” som ständigt anpassar sig till omgivningen enligt ett gammalt japanskt koncept. För snart tusen år sedan byggdes Sanjusangendo templet i Kyoto (den färdigställdes år 1164). Den har under alla dessa år sedan dess överlevt flera hundra kraftiga jordbävningar och tyfoner. Orsaken till det är att byggnaden har en traditionell inbyggd flexibel rörelsemån mellan dess olika pelare och väggar, och som gör att strukturen kan absorbera omgivande krafter som annars skulle få den att rasa. Detta är alltså uråldrig kunskap i den japanska kulturen och är även inkluderat i tänket kring shizentai.

Vi kan betrakta shizentai som en flexibel kroppsstruktur. Kroppens 206 ben är ursprungligen löst sammankopplade till en integrerad enhet med avspända leder med rörelsemån, för att kunna ta emot inkommande krafter, leverera kraft för grepp, slag och sparkar, och för att snabbt kunna ändra rörelseriktning. Ur shizentai bygger sedan vi upp fackverken i våra kamae och skapar laddning för kurai dori. Alla rörelser initieras ur shizentai i väl koordinerade och sammanlänkade linjer, direkt och indirekt genom koshi till shinchu och tillbaka. Om rörelserna inte är sammanlänkade så saknar de den kvalité som krävs för att få kallas för Bujinkan budo taijutsu. Vi tränar inte för att lära oss tekniker, vi tränar kroppen för att den ska dynamiskt kunna matcha teknikerna och situationens krav.

Eftersom insikten om shizentai var årets behållning på en så djupgående nivå så ser jag fram emot det kommande året som enligt den kinesiska almanackan är vildsvinets år. Den kommer ju också att börja med en resa till Japan och Honbu dojo.

Karasu Tengu riding boar

Karasu Tengu ridandes på ett vildsvin

Shinden Fudo ryu rörelser

Etiketter

,

falling leaves

Taihenjutsu i Shinden Fudo ryu skiljer sig något från de andra skolorna genom att den kan sägas efterlikna rörelserna hos ett fallande löv (ki no ha sabaki), men även inkluderande plötsliga upphopp.

Både rörelser och tekniker i Shinden Fudo ryu skall utföras ur det dolda. Därav bla principen att alltid ha minst en hand ledig för alla eventualiteter. Om man skall hålla eller låsa något skall man helst göra det med armbågar, fötter, och ben, men inte med händer och fingrar enligt denna skola.

För att dölja rörelser lär man sig att baka in dem i andra rörelser. Man kan titta åt ett håll för att göra en rörelse åt annat håll och andra liknande tricks. Fotbolls- och basketspelare gör sådant hela tiden – de kallar ju sådant för kroppsfinter.

Shinden Fudo ryu teknikerna utförs gärna från kort avstånd (två shaku). Detta underlättar om vi vill finta och ger motståndaren små möjligheter att stoppa ett inkommande slag. Slagen görs aldrig ensamma, utan de kommer alltid i paket om minst tre och in en takt som är ovanlig. Om man hugger upp och ned med ett svärd eller en hand, kan denna takt kallas för 1/1-takt. Vänster höger kombinationer blir då ½-takt. Slagen i Shinden Fudo ryu utförs i en ännu tätare takt (1/4-takt). När det första kroppsvapnet har träffat sitt mål viks kroppen på ett sådant sätt att nästa vapen kan slås som en rikoschett mot nästa mål osv. Detta är en princip som vi kallar för ”san ken”.

För att generera kraft till slagen rör sig kroppen upp och ned, använder gravitationen till hjälp både på upp och ned väg. Överhuvudtaget kommer många principer för denna skolas taihenjutsu från naturen.

Shinden Fudo ryu är en stridskonstskola vars underliggande teori bygger på ”shizen [自然]”, en term som brukar översättas till naturlig, men även innehåller begreppet spontan. Skolans shizen är synonymt med det taoistiska begreppet ”wu wei” [無爲], som i en tolkning handlar om att veta när man skall agera och inte göra det, men som även omfattar ”naturliga rörelser” som jordens rotation eller träd som växer, ”som händer utan att någon agerar”, d.v.s. naturligt och spontant.

Shinden Fudo ryu Shoden kata innehåller övningar med begrepp vars första tecken är;

sol 日, måne 月, vind 風, regn 雨, moln 雲, snö 雪, dimma 霧, imma 霞

Dvs termerna pekar på ”naturliga rörelser” på ett helt annat sätt man kanske först tänkt sig, en tolkning som är mer likt ”wu wei” än vad som kan sägas vara ”normala rörelser”.

Det som är normalt och vanligt för en människa är inte samma som naturligt och spontant i vår stridskonst.

Hatsumi-sensei om träning med Takamatsu-sensei

Etiketter

,

Takamatsu.Hatsumi.ura gyaku

”Att träna med Takamatsu sensei gav mig alltid rysningar. Det var alltid smärtsamt. En smärta som kunde vara i flera dagar. Den mannen visste hur man skulle döda. Komplimanger var obefintliga.

Hans studier under Toda sensei var ännu värre. Rena slakthuset, det var vad han kallade Toda senseis dojo under sin tid där. Han fick lära sig att bara genom att lida kan man ta till sig ninjutsuns innersta essens och komma till insikt om hur det är att framhärda livet.
Han lärde mig att en äkta bujutsu mästare finns inte till för att vara vän med eleven. Han finns inte till för att vara som en förälder som tar hand om de unga. För att överleva i strid och i livet måste prövningarna vara svåra, ofta smärtsamma.

En verklig mästare pressar inte sina lärjungar bara fysiskt, utan även mentalt. Sedan observerar han dem. Klarar eleven att hålla sig kvar på vägen? Slutar han och ger upp? Blir han arg? Känner han sig förrådd? Låter han sig styras av sina känslor och ego? Bryter han ihop? Dessa prövningar pågår i åratal. Under denna tid förändras lärjungen och dennes sanna karaktär träder fram. Den äkta lärjungen vacklar aldrig under sitt liv, hans anda skärps. Han eleverar till en nivå av mästerskap själv en vacker dag. Sådana lärjungar är sällsynta. Kanske en eller två under en livstid.

De flesta försvinner av sig självt. Men de få ödmjuka som är kvar växer upp vid sidan om mästaren, speglande hans avbild och så sakteliga förkroppsligar sin Ryū”.

– Masaaki Hatsumi 初見 良昭

Tanren 鍛練

Etiketter

, , ,

 

hatsumi-atemi no tanren

Hatsumi sensei övar shako ken mot en lindad påle

Tanren är den benämningen vi använder för förberedande färdighetsträning. Det är ett grundläggande träningskoncept som innebär att eleven, utifrån egna ambitioner och förutsättningar, på ett systematiskt sätt ställs inför alltmer komplexa uppgifter och krav på befriade och internaliserade rörelser.
Grundtanken är att eleven som första steg ska uppnå en god neuromuskulär kontroll för att i senare skede behärska alla rörelser för både närkamp och vardag och innehållet i våra program. Det handlar också om att hantera kroppen på det säkraste och evolutionärt mest effektiva sätt.

I Koto ryu krävs tanren för att härda varje del av din kropp till vapen. För traditionell atemi-träning, klä in en påle med halm och linda in det med tyg. Förr i tiden användes även päls från djur som omslag, idag kan man ersätta det med andra objekt och material.
En koncentration av kropp, sinne och ande måste komma till uttryck genom näven i effektiv atemi. Samma princip gäller även vid träning av fingrarna. Rätt fotarbete ökar dessutom kraften i slaget. När du gör t ex tre-fingerslaget, kan det kännas att det inte är kraftfullt nog, då ska du spontant låta en spark följa efter slaget.

Shinden Fudo ryu har också något som benämns ”tanren gata”, som på djupet handlar om att hitta kroppens soliditet i och genom naturliga rörelser. Syftet är att integrera kroppen både vertikalt och horisontellt (foot-spine-hand).
Att upptäcka sina egna instinktiva rörelsemönster är det första steget på budons väg. Man måste dock påminnas om att förändring inte alltid innebär tillväxt och rörelse inte alltid leder till utveckling. Om man fortlever ett liv som gynnar dysfunktionella och onaturliga rörelsemönster så måste först lära sig att röra sig med kvalité innan man kan öka kvantitet.

Tanren handlar inte om grundträning ála kampsporter, då man aerobt och anaerobt volymtränar enskilda (tomma) rörelser eller nöter in tekniker.  Istället bör man använda tanren för att färdighetsträna kroppen på ett sätt som sätter ljus på det som inte fungerar, för att sedan kunna genom självinsikt bearbeta dessa svagheter. Man kan dock aldrig anta att en normal rörelse automatiskt också är effektiv. Det som är normalt behöver nödvändigtvis inte vara naturligt.

Om nytänkande inom koryu bujutsu

Etiketter

, , ,

Fritt översatt ur boken ”Ninjutsu kyuden; taijutsu” av Masaaki Hatsumi.
Detta är inledningen till avsnittet om Gyokko ryu kosshijutsu och dessa kata Koku

ninjutsu kyuden.taijutsu

Koryu kata har ursprungligen många olika aspekter med flera element, och vi ska borra in oss i en av dessa kata [Koku] för att få en glimt av kreativitet och uppfinningsrikedom som är inbäddat i den. Idag finns väldigt få kobudo-ka som förstår sig på sådant här, och många kata liknar därför endast vagt ursprunget, det är tyvärr väldigt vanligt. Ursprungligen kunde den första kata’n innehålla oräkneliga element men tyvärr har kunskapen om detta försvunnit idag. Den verkliga kunskapen finns ute dock än idag (inte i en bok) men hur mycket du kan plocka upp kan ingen veta.

 

Nu är det lite privat, men författaren har själv många gånger frågat sig ”hur stark kan man bli av att utöva koryu bujutsu”. Det är en fråga som inte är så lätt att besvara, svaret kan också ibland vara otillfredsställande och för dagens människor kan det låta som kritik. För att bli kompetent i koryu som är genomsyrad av ursprunglig kreativitet krävs det en avsevärd mängd träning. Den som bara vill bli stark, utan att bry sig om kreativitet etc, bör välja kampsport (kakutogi 格闘技) före bujutsu. Det är för att talang för detta handlar om att inte sluta. En eller två personer med talang kan inte påverka den stora massan. Det är en välsignelse om man har en god shidosha. För att överkomma en sådan situation behöver man söka upp en sådan lärare som Hatsumi shihan, som kan applicera tekniker helt fritt och kreativt.

Traditionell scenkonst som kabuki har också en bakgrund av kreativitet. Detta betyder också att man måste se på nutidshistorien medan den pågår. Hatsumi shihans mål med bujutsu är att den ska vara levande och aktiv. Hatsumi shihans tekniker är gränsöverskridande. Genom att levandegöra historia är kabuki fortfarande aktuell och får massiv stöd av publiken genom att göra så.
Självkritik är något som leder till verklig medvetenhet. Kultur och klassiker som bara följer det skrivna ordet utvecklas aldrig, svagheter i det skrivna ska leda till kreativitet. Eftersom ordet kultur [jap. bunka 文化 – består av tecken för konst, litteratur 文 och förändring 化] är tvetydigt så leder det till sönderdelning och därför brukar analys av ett sådant ord bara leda till regression. För dagens situation skulle det vara omöjligt att bryta ner allt i detaljer.

Jag är glad över att för att kunna införa nytänkande inom bujutsu.

Suigetsu

Ur Shinkage ryu densho…

yagyu01

Inom stridskonst, finns det tröskel där du kan antingen bli träffad eller inte bli träffad.
Denna distanströskel kallas för ”suigetsu” [水月] (vatten (som reflekterar) månen). Bortom suigetsu är man säker.

  • Bortom suigetsu kan du observera motståndaren och störa honom därifrån
  • Du stiger in i suigetsu, men tar initiativet från distansen bortom suigetsu
  • Om både du och din motståndare är i suigetsu, men motståndaren väntar på ditt initiativ, är den en god taktik att attackera honom snabbt, oberoende hur svårt det än kan vara.

Dessa tre är lärorna om suigetsu. Efter att ha bemästrat dessa skall du öva på sinnestillståndet för muto (utan-svärd), endast då är svärd och korta svärd möjliga att hantera. Sedan skall du öva med andra typer av vapen med muto känslan.

Det finns många tekniker och svärds former, men det finns bara tre taktiker för seger när motståndaren hugger mot dig.
Dessa tre är allt och det finns inga alternativ.

Gikan ryu – bakgrund

Etiketter

,

Koppojutsu, hichojutsu, senban nagejutsu

Grundaren av Gikan ryu 義鑑流骨法術anses vara Uryu Gikanbo och denna skola härstammar från yeiroku perioden (1558–1570). Han omskrivs som expert på koppojutsu (benbrytning), hichojutsu (hopptekniker) och senban nage jutsu (kast av småbladiga handvapen), som också är grundelementen för Gikan ryu.

Han i sin tur hade varit elev till Akimoto Kawachi (äka Kanai Moriyoshi), som i sin tur hade gått i lära hos Sougyokan Ritsushi (13:e Soke för Gyokko ryu och 3:e Soke för Koto ryu). Akimoto är den som förmodligen sammanställde lärorna i Gikan ryu, men av okänd anledning anses inte vara grundaren.
Dock så nämns en Akimoto Taro Yoshide som andre Soke för Gikan ryu i Bugei Ryuha Daijiten och det är ju möjligt att dessa två Akimoto i verkligheten är en och samma person.

TRNT.s266.Akimoto.Takamatsu.Hatsumi.1

Akimoto Fumio till vänster, tillsammans med Takamatsu sensei och en ung Hatsumi sensei

Takamatsu gjorde först sin vän Akimoto Fumio till Soke för Gikan ryu efter sig själv, men vid dennes bortgång 1962 fick Hatsumi sensei ärva huvudmannaskapet.