Ashirau 足らう

Etiketter

,

Det finns fem grundsmaker; sött, surt, salt, bittert och umami. Vad är umami kan man ju undra? Det är den smak som finns i tillagat kött och svampar. Det finns inget ord för umami på svenska, så därför används den japanska termen för detta.

Vår taijutsu lider av samma problem, d.v.s. av fattigdomen på korrekta svenska termer som beskriver de begrepp som vi använder oss av.

Kruxet för oss är också att vissa av våra termer är gemensamma för andra japanska kamparter och –sporter, men där begreppsinnehållet är annorlunda. Jag har skrivit om kihon tidigare, men samma gäller för annat som t ex kamae, ken, gyaku etc. Hatsumi sensei är dessutom expert på att använda det japanska språkets begreppsrikedom, vilket är förvirrande för oss utlänningar, men som även är förvirrande för japaner. Han skriver t ex om ganseki nage 岩石投 när han vänder sig till nybörjare och om ganseki nage 巌石投 när pratar med mer erfarna utövare. Innehållet i dessa två tekniker är helt olika, men till yta och form kan man inte skilja åt dem.

ashirau

Ashirau är ett annat exempel. Normal skrivs ashirau あしらう med enbart hiragana tecken, men Hatsumi sensei har bytt ut tecken för ashi, så att hans term ashirau足らう får även med kanji tecknet för fot足. I boken ”Japan’s cultural code words” definieras ashirau あしらう som ”the diplomatic brush-off”, d.v.s. en form av artigt avfärdande. Den refererar även till ordet ”ashi arau” – att tvätta fötterna – omfattar då den upplevelsen man har när någon annan tvättar ens fötter, d.v.s. det är svårt att vara aggressiv mot en sådan person.

Allt detta ingår även i Hatsumi senseis begrepp ashirau足らう, men med tillägget att man ”foterar” motståndaren, i motsats till att man ”hanterar” denne. Alla rörelser som syftar till att ”ta hand om” motståndaren, skall tolkas till att vi ”tar fot om” motståndaren, och att man gör det på ett låg-affektivt sätt.

I en serie av video filmer kallade Hatsumi sensei vår taijutsu för ”the art of distance” och då frågar man sig hur lång är den distansen? Svaret från Hatsumi sensei är då ”zero”, eftersom när vi ”tar fot om motståndaren” är vi djupt inne på motståndarens territorium och agerar så nära denne att han/hon inte kan försvara sig överhuvudtaget alls. Vi mäter inte distans med längdenheter, utan enbart i tidsenheter.

Slutkontentan för detta resonemang är att ashirau, tillsammans andra nyckelrörelser, bildar den absoluta grunden för taijutsu. Det går inte att lära sig budo taijutsu/ninpo taijutsu/ninjutsu om man inte har fysisk insikt om vad dessa begrepp innebär i vardag och strid.

Kukishin ryu Dakentaijutsu

Etiketter

dakentaijutsu1

Dakentaijutsu är ett av många namn som används för närkamp med och utan rustning (yoroi) i japan. Den består av olika metoder för ledlås och kasttekniker, är framför allt känd för sina slag och spark metoder. Till detta avsnitt inkluderas även våra tekniker med Tessen (korta förstärkningsvapen/defence stick) och med Haya nawa (snara).

Ursprunget till Kukishin ryu Dakentaijutsu finns i Urabe Sukumi Kanaesada 占部宿禰兼, den 11e Soke för Kishin Chosui ryu 馗神澄水流. Han lärde sig även under Jowa perioden (1345 – 1349) kinesisk boxning av en man med namnet Sonjin-shi Yoshide. Denna boxningsmetod – Tode – 蓎手 (som även går att uttalas som karate) införlivades av honom i Kishin Chosui ryu och kallades för Dakentaijutsu. Denna metod lärdes sen ut till Izumo no Kanja Yoshiteru 出雲冠者義照.
År 1349 grundades Kukishin ryu Happo Biken av Izumo och denne döpte då om närkampsmetoden till Kukishin ryu Dakentaijutsu.

Termen ”daken” består av två tecken; ”Da 打” som betyder slå och ”Ken 拳” som betyder näve, dvs ”att slå med näven”. Enligt Hatsumi sensei betyder detta också ”de punkter man slår på med näven”, dvs synonymt med termen kyusho – kroppens svaga punkter. Det finns enligt Kukishin traditionen 42 sådana punkter på kroppen som var och en kan manipuleras på fem olika sätt med de 9 olika kroppsvapen som ingår i systemet.

Intervju med Hatsumi sensei från 1964

Etiketter

,

Utdrag ur en intervju ur Budo Nippon årgång 1964 mellan författaren Morikawa Tetsuro och Masaaki Hatsumi.

Hatsumi.handträning

Morikawa: Slutligen, jag skulle vilja ställa en fråga om Koppo… jag tror att ursprunget till Koppo skiljer sig från Karatens..?

Hatsumi: Ja, de är helt olika. Koppo härrör sig från Kosshijutsu. Man härdar sin fingrar mot klippa i flera år och de blir slutligen till klor likt de på vilda djur.

Morikawa: Jag skrev en novell en gång om Koppo. Hjälten var Sasaki Goroemon, vassal i tjänst hos Kii no Yorinobu. Han placerade en sten mellan sina knän och slog sönder den med sitt lillfinger. Han var en fantastisk figur; man sa att han kunde slå sönder en persons ben bara genom att beröra dem. Jag beskrev en duell mellan honom och en utövare av Tamiya ryu Iai Battojutsu. Inga av författarna till kenjutsu böcker kände till något om Koppo. Inte ens en första klassens budoka kände till Koppo. Jag drog till mig mycket intresse från många olika personer som var nyfikna på vad Koppo är.

Hatsumi: Sasaki Goroemon finns med i mina dokument om Koppo. Koppo skiljer sig totalt från Karate. Sättet att använda kraft är helt annorlunda. Det är orsaken till att den har mer kraft än Karate. Till exempel, i ett slag med Shuto, så lägger man inte någon energi i handen. Den öppnar sig precis i träffögonblicket och ger en sken av träffa lätt. Men effekten tränger igenom motståndarens ben ända in till märgen och slår sönder dem.

Kumo no sou 蜘蛛の巣 – spindelnät

Etiketter

, ,

joro-gumo

Juro gumo

Vårt agerande måste vara likt ett bygge av ett spindelnät. När en spindel tillverkar ett nät, hänger den det i ett tomrum och väntar på att bytet kommer in och fångar sig självt i det. Detta är samma sak när vi tränar med uke. Uke kommer av egen vilja in i vårt spindelnät och vi gör ingenting för att låta denne fastna i den. Vårt spindelnät spelar på alla nivåer; det fysiska, mentala och infologiska. Eftersom vi inte planerar någon rörelse i förväg och därmed håller oss borta från ukes förståelse av vad som händer, eftersom vi bara agerar på ukes avsikter, så kan vi linda in uke i vårt nät och denne har ingen aning vad som händer förrän det är för sent. Alla våra misstag i strid härrör från det faktum att vi tänker på det framtida resultatet i stället för att bara agera naturligt på det som händer i nuet.

När vi tränar haya nawajutsu (reptekniker) är detta spindelnät en föreställning om hur vi skall arbeta med repet (och alla andra vapen vår arsenal). Vi utför våra ”rörelser i rörelser” likt ett rep som lindar in uke och denne fångas av de replika rörelserna. Varje vapenslag som användes i kampen mellan oss och fienden ska användas likt ett rep.

Shizen

Etiketter

, ,

För att utveckla kvalitén i en rörelse, måste vi först förstå dess syfte. Med andra ord, vad är den biologiska grunden för rörelsebeteendet?

I grund och botten är rörelse helt enkelt ett samspel mellan vår kropp och vår omvärld, som vi måste kunna navigera i och utnyttja resurser från för att överleva. Den mest omfattande teori om hur detta sker kallas Dynamic Patterns Theory [DPT], som hävdar att vår rörelsekoordination framgår av det dynamiska samspelet mellan organism och miljö, med mindre påverkan från vårt högre nervsystem än man tidigare trott. Hatsumi sensei kallar detta för ”shizen” – naturlighet och spontanitet.

Till skillnad från äldre teorier om motorisk kontroll och inlärning, hävdar DPT-teorin att de flesta rörelsemönstren inte är hårdkodade i robotliknande ”program” som finns i våra hjärnor, utan snarare är en orkestrering av ekologisk input från omgivningen och består av stabilitetstillstånd som naturligt resulterar i olika rörelsemönster.

”Likt rinnande vatten i en bäck, självorganiserar sig våra kroppar i en fortlöpande växelverkan med vår omgivning”

Föreställ dig shizen på detta sätt: När du byter från gång till löpning eller från löpning till sprint, behöver du då tänka på de subtila justeringar i gångarten som då uppstår? Vad händer när du springer på sand i stället för trottoaren? Stannar du upp och funderar på hur man gör det, eller gör du det bara spontant? Även om du kan göra mindre justeringar i dina rörelser medvetet, framträder de mest komplexa rörelsemönstren av sig självt och utan ansträngning.

Kyusho och kinketsu – kritiska sårbarheter

Etiketter

, , , , , , , , ,

Enligt en teori kan all stridskonst delas upp i tre utvecklingsområden:

  • rörelse
  • vapen
  • mål

Våra rörelser definieras som taijutsu och dess rörelsekvalité är beskriven i sanshin no kata. Vi kallar våra vapen för ”ken” som enklast kan översättas till ”effektorer” att användas på olika former av stridsarenor. Det kan vara olika typer av vapen och verktyg på den fysiska arenan, men även sådant abstrakt som desinformation, psykologi osv på de infologiska- och beteendearenorna.
De mål som vi angriper med våra ”ken” kallas vanligen för ”kyusho”.

Kyusho, animerat

Koto ryu koppo kinketsu

Kyusho är den generella budo termen för de mål som är motståndarens kritiska sårbarheter. Termen kunde dock variera beroende på region och tradition, och kallades t ex för ”kinketsu” – farliga hål – inom Koto ryu och ”shiketsu” – dödliga hål – inom Takagi Yoshin ryu, medan de inom Kukishin ryu mer generellt kallades för ”atekomi kokoroe” – kunskap om slag in mot kroppen (atekomi är synonymt med atemi = slag mot kroppen).
Riktpunkter för hugg med svärd och kniv kallades för ”kirisho” – hugg punkter. Dessa lärdes ut som inre hemligheter (hiden) inom varje skola och antalet punkter kunde variera från några få till hundratals, även om man i verkligheten under pågående kamp inte har så många att välja emellan.

När det gäller slag och sparkar mot dessa punkter så måste man förstå att det finns individuella skillnader på avseende effekten på motståndaren. Man måste även känna till att en del av dessa punkter kan också användas för att lindra effekten av fiendens slag på egen kropp och för att snabba upp återhämtning efter en skada, detta kallas då för kappo.

Manipuleringen av dessa punkter kunde ske med slag (atekomi/atemi) med handkant (shuto), näve (kobushi), fingertoppar (shito), öppen hand (hirate), tår (ashisaki), fotled (ashikubi) etc. Effekten man eftersträvade var att försätta fienden i tillfällig andnöd, förvirra denne eller för att tillfälligt förlama kroppens rörelsefrihet.

Inom vår Koto ryu koppojutsu är detta beskrivet i bokrullen Shoden Chugokui, där koppo kinketsu namn, områden och effekter är beskrivna. Den innehåller:

  • Manipulering av punkter för kappo,
  • Manipulering av punkter som förgör,
  • Kunskap av sådant som dödar omedelbart,
  • Slag som orsakar skada långt efter själva träffen,
  • Punkter som tillfälligt förhindrar livets ”ki”,
  • Punkter som för tre till sju dagar förhindrar full rörlighet,
  • Punkter som förlamar rörelser omgående
  • Punkter som stoppar rörelser tillfälligt
  • Smärtsamma punkter osv.

Denna metod kallas för gomon no kei – läran om de fem angreppssätten – i denna bokrulle, dvs. om att varje punkt går att manipulera på fem olika sätt för olika ändamål. Den säger att när man har tränat sin förmåga för atekomi mot punkterna, kommer man att kunna utveckla en mentalförmåga (seishin ryoku) till toate (”slag på distans”).

Kyusho handlar alltså inte enbart om att fysiskt manipulera punkter som ger smärta. Människor är konstruerade så att de kan bli oförmögna att röra sig om de manipuleras på punkter som känns behagliga. Därför, säger bokrullen, ”att det är viktigt att studera människor och djur [eg. rörliga ting och skulle idag även kunna inkludera fordon mm], för att förstå deras funktion och deras svagheter”. Med detta uppnår man de mystiska förmågor som beskrivs i gamla legender.

Idag har allting runt omkring oss i samhället mängder med kyusho-punkter: fordon, byggnader, datasystem, logistiksystem, kraftnät etc, och kunskap om dessa ingår också i vår goshinjutsu träning för att vi ska kunna förbereda oss på att beskydda dem.

Stridskonst – ett stort pussel

Etiketter

,

Vad är egentligen en ryu 流? Det översätts vanligen till skola, tradition och hos ibland även som idéströmning. Inga av dessa ord räcker dock till för att beskriva helheten.

Ryu kan betraktas som krigarens ”världsbild”, där olika kroppsrörelser, metoder och situationer besvaras och sätts samman. Världsbilden uttrycker verklighetsförankrade idéer, och måste också innehålla logik för att inte säga emot sig själv. Förutom att världsbilden lägger grunden för en krigarens stridskonst, så definierar den även dennes ”livskonst”, dvs vår filosofi.

En ryu kan också liknas vid ett stort pussel av kata och waza, där olika rörelser, metoder och situationer pusslas in i en struktur erfarenhetskunskap. Enskilda pusselbitar kan verka svåra att förstå, men i ett sammanhang med andra bitar blir bilden klarare. När man ibland hittar en bit som verkar bra, kan det vara förrädiskt lätt att fokusera all sin energi på den.

Målet för en ryu är att passa de olika bitarna med varandra, att se till att inga bitar saknas och att skadade och felaktiga bitar gallras bort. Om motsägelser finns, i systemet, går pusslet inte att ”lösa”. En ”förrädisk” pusselbit kanske inte alls ingår i vårt pussel, utan är en del av någonting annat. Och omvänt, en oansenlig pusselbit för bakgrundsbilden är kanske den som egentligen är förlösande för hela motivet. Det är inget lätt pussel vi har i vår ägo.

Toda ryu.kodachi heiho.2

Toda ryu kodachijutsu

Det färdiga pusslet, världsbilden, visar sedan upp ett motiv, som består av tidlösa idéströmningar och om ligger till grund för både stridskonsten och livskonsten. Ett pussel utan heltäckande motiv som kanske saknar viktiga bitar, är inte stridskonst, utan troligen ett konstgjort kampsystem, byggd på grumliga föreställningar och modetrender.
För att motivet ska bli så klar och tydligt som möjligt, krävs att motivet är fullt av detaljer, att pusselbitarna passar ihop med varandra och slutligen att motivet är så stort som möjligt.

De mest funktionella pusslen/ryu går till historien för framtida krigare att analysera och vidareutveckla. Ibland måste man kanske ta bort en stor del av pusslet, eftersom man finner att en pusselbit inte passar in. Problemet är att motivet då förändras och måste målas om helt eller delvis.

Enligt kvantfysiken är det helhetens form som styr delarnas beteende, inte en mekanisk kontakt!

Kaname 要

Etiketter

, ,

Principen att ”döda” balansen är en grundläggande del i budo taijutsu och ingår i konceptet ”kaname 要”, något som Hatsumi sensei har tagit upp som årets tema 2012. Kaname kan man översätta till

  • det nödvändiga
  • det viktigaste
  • essensen, det essentiella
  • pivot
  • att vänta i bakhåll

Eftersom vi människor står på två ben, är vi särskilt känsliga när det gäller kroppens balans, men även den mentala balansen kan ”dödas”(kuzushi).
Detta går hand i hand med vår inneboende rädsla för att falla. När ens balans bryts bara lite grann, reagerar vi med en automatisk respons för att försöka snabbt återvinna balansen, för att undvika att ta fall. Denna balansreaktion kan utnyttjas på många sätt och det är därför en viktig del i vår träning att lära sig upptäcka dessa reaktioner.

Kuzushi är relaterad till begreppen pivotpunkt och hävstång. En pivotpunkt är den stödjepunkt som en hävstång arbetar kring för att lyfta eller flytta något. Det är den punkt som hävarmen svänger kring. Till exempel är det möjligt att kasta ett suddgummi över bordet med din linjal som hävstång och fingret som en stödjepunkt.

Detta är relaterat till balansen genom att pivotpunkten kan manipuleras vid kontaktpunkten, man kan på ett effektivt sätt beröva motståndaren förmågan att uppfatta den kraft som tillämpas på denne, och därmed också kunna leda dem ur balans. Du spelar med det faktum att motståndaren har vissa ”förväntningar” om vad som händer när han till exempel, slår mot dig och du blockerar;
Undermedvetet, förväntar han sig att möta en kraft vid en viss punkt och från en viss riktning. När den ”förväntade” kraften ändras vid eller strax innan kontaktpunkt blir motståndaren vid denna tidpunkt ytterst sårbar i sin balansreaktion.

Ett annat exempel på kuzushi är när du går upp eller ner för trappor och snubblar till på toppen eller längst ner, eftersom du inte var uppmärksam och förväntade ytterligare ett steg som inte var där. Marken har träffar foten en aning tidigare eller något senare än du väntade, slår dig ur balans.
Om den riktning som foten och marken möter också förändras, till exempel golvet ger vika eller det finns ett objekt som ändrar fotens landningsvinkel, kommer du sannolikt snubbla, falla och eventuellt stuka foten.
Eller när du trycker upp en dörr öppen, förväntar du dig att den öppnas åt vänster eller höger på sina gångjärn. Men om dörren helt enkelt gav vika, skulle de flesta människor ramla framåt och / eller falla, beroende på hur hårt de knuffade dörren. Om en dörr du var säker på var en svängdörr men egentligen var en skjutdörr, skulle du stoppas tvärt eller falla med ansiktet mot det om armen inte var redo för motståndet.

All kraft som appliceras på motståndaren är alltid i omvänd proportion mot det han använder mot oss – ett begrepp som Hatsumi sensei använder för det är ”datsu ryoku”.
Detta koncept kommer från en urgammal bok om stridskonst, benämnt Sanryaku, och där det står att ”mjuka färdigheter styr de hårda” (juyoku seigou 柔能制剛).
Det är en fras som är välkänt inom en bred budo krets och man brukar hänvisa till den som referens till att mjuka tekniker (jujutsu, judo etc) alltid kommer att segra över hårda metoder. Men det är bara halva sanningen, för i stycket direkt efter i Sanryaku skrivs det att;
– ”den som är mjuk och hård är i ett tillstånd av tilltagande ära! Den som kan vara stark och svag är i ett tillstånd av ökande berömmelse! Om man är enbart mjuk och svag är man på tillbakagång. Om man är enbart stark och hård, blir man oundvikligen förintad”. Alla känner väl till att det är svårare att hålla balansen om vi berövas synintrycken, vi blir automatiskt mer försiktiga när vi går i ett mörkt rum. Därför är metsubushi metoden också en viktig del i kuzushi. Metsubushi behöver nödvändigtvis inte alltid omfatta att man kastar någonting i pulverformat mot motståndaren, utan det finns andra metoder också – som t ex en tumme i öga.

Meditation

Etiketter

, , ,

Meditation inom vår budo beskrivs i termer av taijutsu som ”när kroppen rör sig ska sinnet vara stilla”.

Toda Shinzaburo Masahide har beskrivit det i en dikt:

 ”Varken stark eller svag, varken mjuk eller hård,
Skilj detta från ditt sinne
Kom till insikt om formen av ”Ku”
Förkroppsliga ”Mu” och förbli i den”

 強弱柔剛あるべからず
故にこの心から離れ
空という一字に悟り
体また無しとして之に配す

 ”Kyôjaku jyûgô aru bekarazu,
Yue ni kono kokoro kara hanare,
Kû to iu ichiji ni satori,
Tai mata nashi ni shite kore ni haisu”

 Varken stark eller svar, varken mjuk eller hård [kyôjaku jyûgô] definieras av Hatsumi sensei som;

”Detta betyder att det är naivt inom Budo att fängslas av tankar om starkt/svagt eller mjukt/hårt, i slutändan tonar även koncept som skicklig/okunnig bort. Jutaijutsu består av femton kraftfulla metoder och femton svaga metoder, totalt trettio metoder som även kan ses som tre set av tio (som sanshin no kata, tenchijin och idén om juji). Därav, man ska medvetet och envist eliminera allt som klamrar sig på oss för att uppnå ”Mu”.

Mu” är en värld av intighet. Det är en värld utan fysisk existens, där allting tonar bort och försvinner. I den världen tillåter man inte motståndaren att se eller känna min form, man måste ständigt sträva efter att minimalisera sitt avtryck.

Meditation för oss handlar inte bara om att sitta still och inte tänka på något, det är mycket mer än så.

Goshinjutsu

Etiketter

, , , ,

ice.bakgrundsbild1

Här är länken till Facebook sidan för Goshinjutsu/ICE-modellen, där jag försöker skriva av mig mina tankar och idéer om självskydd, självbevarelse och självförsvar i dagens samhälle.

Hela konceptmodellen är baserad fyra program

  1. Preventiva strategier
  2. Vaksamhetssträning
  3. Flyktmetoder
  4. Kamp

Den genomsyras på alla nivåer dessutom av fem element

  • Personlig utrustning
  • Fysisk träning
  • Taktik
  • Mental träning
  • Livsskydd

På den sidan kommer att sammanfatta de lösryckta texter som finns på denna sajt och presentera nytt och opublicerat material.

4p5e