Etiketter

Vi pratar om taijutsu som rörelsekvalité, men det svåraste som finns är att analysera denna kvalité. Rudolf Laban (1879 – 1958) var en dans- och rörelseteoretiker som beskrev rörelsens betydelse och i detta skapade han en rörelseanalys där han beskrev rörelsens olika delar och som även går att använda för vår taijutsu [体術].

Han identifierade åtta tydliga rörelsestilar, så kallade ”effort shapes”, som också kan appliceras på taijutsu. Laban utvecklade en mängd teorier om mänskliga rörelser, varav hans arbete med just effort shapes är det mest användbara för alla budoka. Analysen kan dels användas för att studera rörelser, och dels som utgångspunkt för att skapa rörelser. Labans rörelseanalys bedömer hur varje rörelse placerar sig inom kategorierna flow, rum, tyngd och tid (tabell 1). Varje kategori kan då delas upp i motsatser:

  • Flow: öppen vs sluten
  • Rum: direkt vs indirekt
  • Tyngd: lätt vs tung
  • Tid: ihållande vs plötslig
LMA.tabell 1

Tabell 1

Rörelsen kan därefter definieras som en av åtta rörelsestilar, kallade ”effort shapes”. De skapades av Laban utifrån analyser av människor, men kan även appliceras på djur och objekt. De åtta är enligt tabell 2.

LMA.tabel 2

Tabell 2 Varje effort shape med sin tillhörande kategorisering men där vi bytt ut Labans termer mot de vi använder inom Bujinkan.

Labans effort shapes utgår från de fyra kategorierna och varje kategori består av en skala med två motpoler. Hur rörelsen placerar sig på de fyra skalorna avgör vilken effort shape den tillhör. Laban menade att all rörelse kan kategoriseras utifrån de fyra skalorna. En rörelse kan därför alltid vara öppen eller sluten, tung eller lätt, direkt eller indirekt och ihållande eller plötslig. Rörelser kan också placera sig mellan dessa motpoler och utgöra ett mellanting. Det är då observatörens uppgift att avgöra vilken motpol som rörelsen ligger närmast.

Annonser