Etiketter

, , , ,

Det finns inga belägg för att det någonsin har funnits mänskliga samhällen utan våld. Däremot varierar omfattningen av våldet i olika samhällen. När det gäller Sverige har våldsbrottsligheten minskat mellan enskilda människor. Analyser för Stockholm visar att t ex antalet personer per 100 000 invånare som dömdes för mord och dråp var ca 80 i slutet av 1400-talet och har sedan successivt minskat till 1-2 per 100 000 under 1800- och 1900-talet. Eventuella fluktuationer i våldsstatistiken kan tillskrivas alkoholkonsumtionen i Sverige. När alkoholkonsumtionen ökar, så ökar även våldsbrottsligheten. Alkoholen är uppenbart en deciviliserande faktor [1]. Antalet fall av dödligt våld ligger i Sverige sedan mitten av 1970-talet på 100 per år. Antalet fall av våldtäkter låg år 2012 på 6320 anmälda och var marginellt mindre än året innan men har ökat under det senaste decenniet. BRÅ[2] ser även här en koppling mellan ökad alkoholkonsumtion och antalet anmälda våldtäkter. Dessutom finns en socioekonomisk koppling såtillvida att män utan högre vidareutbildning är överrepresenterade bland de som är anmälda. Att det dödliga våldet inte ökar och till och med visar viss minskning under senare år är ett tecken på att även andra former av våld, i synnerhet misshandel, har slutat öka. Vanligen är dödligt våld ett tragiskt utfall av ett slagsmål. Om färre individer dör till följd av våld bör också antalet slagsmål ha minskat. Tesen att det faktiska våldet inte har ökat under de senaste 20 – 25 åren får även stöd av det faktum att antalet personer som intagits på sjukhus på grund av våldskador inte har ökat. Bland offren dominerar männen för de våldsbrott där utgången inte är dödlig. Enligt statistiken från 2005 utgör kvinnor 37 % av misshandelsoffren. Under 2000-talet var det män som dömdes för ca 90 % av samtliga våldsbrott. Flickorna utgör dock nästan en tredjedel (27 %) av de ungdomar i årskurs 9 som rapporterade i en BRÅ undersökning att de hade begått en våldshandling. Sammanfattningsvis drabbas män av betydligt mer av våld än kvinnor. Som våldets förövare dominerar männen i ännu större utsträckning. Det är alltså i huvudsak män som utövar våld mot andra män, kvinnor och ibland även mot barn. Orsakerna till mäns våld mot andra män och mot kvinnor är i stort sett desamma, även om det kan ske i olika typer av relationer. Detta våld måste vi ur självskydds perspektiv hantera på samma sätt, inte som två olika problem. Av moraliska skäl kanske man kan särskilja dem åt, men av taktiska skäl måste vi hantera de som samma. Våld riktas nästan alltid mot personer som är i fysiskt underläge i förhållande till förövaren. Detta gäller också våld som utövas av män mot andra män, t ex när förövaren använder sig av vapen eller när flera förövare misshandlar eller rånar en person. Av den orsaken skiljer vi inte på självskydd för kvinnor från självskydd för män. Vår Goshinjutsu – självskydd – är en metod för att skydda sig mot den fysiskt överlägsne i en akut nödsituation. Goshinjutsu är alltså vår term för självskydd, men vi rör oss med flera definitioner av detta ord. Det är lätt att falla i en tankefälla där man definierar goshinjutsu som ett sätt att lösa hot och våld med applicering av en teknik med styrka, snabbhet och storlek. Självförsvar och självskydd är så mycket mer än besinningslös våldsutövande mot ögon, hals och skrev. Bara för att man lär sig VAD man ska göra, sk effektiva självförsvarstekniker, kan man inte vara lugn, speciellt inte om man är fysiskt underlägsen sin motståndare. När det gäller kvinnor är den genomsnittliga muskelstyrkan cirka 60% av den jämfört med en man, och därför kan en kvinna aldrig förlita sig på fysiska tekniker för att överkomma en våldsam man. Det viktiga är inte vad man gör, utan HUR man gör det. All vår agerande i akuta nödsituationer skall utgå från ”självförsvar ur underläge”. Man kan även säga att vi inte har någon speciell självförsvarsträning för kvinnor eftersom all träning är tillrättalagd för fysiskt svagare personer. Goshinjutsu 護身術 betyder ”metod att skydda kroppen”, inkluderar i vår träning även goshinjutsu 護心術 som betyder ”metod att skydda det mentala”. Det sistnämnda handlar om att lära sig en särskild attityd och livshållning i vardagen. Det är en osäkerhets reducerande dimension i vår träning där man agerar på pre-incidentsignaler [PINS] och på den överlevnadsinstinkt som en attack initierar. Detta till skillnad mot goshinjutsu som metod för att skydda kroppen som är en taktisk dimension då man improviserar fram det agerande som situationen kräver. En tumregel inom ”osäkerhets reducerande” goshinjutsu är att uppträda med dominant kroppsspråk, på korrekt distans och med rätt positionering gentemot hotet. Tänk på att 60 % av all kommunikation sker med kroppsspråket och det räcker i de allra flesta fall för att få en eventuell angripare att välja ett annat mål än dig. Skilj dock på dominant kroppsspråk och aggressivt beteende. En annan regel är att man skall glömma egot. Bemöt alla situationer utan prestige, med ett blankt sinne. Självskydd handlar om att överleva, inte om att prestera väl och vinna ett slagsmål. Använd tonsojutsu och fly situationen snarast möjligt för att leva vidare. Använd olika former av vilseledning. Gosha dori är samlingsnamnet på de 7 waza (業) – verktyg för praktiskt och taktiskt självförsvar – som vi har för att hantera akuta nödsituationer när vi är i underläge. De sju är:

  • Happa – ballistiska slag
  • Kikaku – rammningar
  • Atama dori – grepp tekniker
  • Yubi dori – led tekniker
  • Ashi dori – fot tekniker
  • Tehodoki – inledande rörelser
  • Taihodoki – kontinuerliga/elastiska rörelser

[1] Källa: Jerzy Sarnecki, Stockholms Universitet, 2008
[2] Brottsförebyggande rådet
Annonser