Etiketter

, , , ,

Biomekanik är den första dimension i beskrivningen av Rörelsekvalité

Den biomekaniska aspekten vid rörelse består av de anatomiska, strukturella och spatiala förhållandena. Det är en aspekt i Budo träningen som är lätt att förstå, men mycket svårt att ta till sig. De anatomiska elementen i skelett, muskler, fascia och andra mjukdelar ska koordineras för att skapa det kroppsliga ramverket. Koncept som linjering, hållning, jordning och centrering relaterar till spatiala anatomiska element och är inget man kan lära sig utan en god lärare.
Optimal rörelseräckvidd i leder och ändamålsenlig muskelstyrka och uthållighet är viktiga strukturella komponenter i grunden för vår Taijutsu. Om vi har begränsningar i dessa måste ett träningsprogram i form av junan taiso och ryutai undo sättas in, innan teknik träning kan utföras effektivt. Detta kallar vi för att nollställa kroppen och det handlar om att skala av alla onödiga spänningar och friktioner vi har dragit på oss under årens lopp. För att behålla den nya, nollställda rörelseformen krävs korrekt proprioception och kroppsmedvetenhet, samt mjuk upprepning av nya rörelsemönster för adaption till den nya positioneringen i rummet.

Proprioception är vår inre uppfattning av ledvinklar och muskelspänningar, och den ger feedback för hur väl kroppen anpassar sig till dess relaterade delar och rummet runt den där det rör sig. Korrekt feedback är nödvändig för att säkerställa god positionering och kroppslinjering.

Adaption är orkestrering av skelettet i förhållande till tyngdkraften. God linjering innebär att alla skelettdelar genom lederna är staplade och placerade effektivt i relation till varandra, vilket därigenom kräver liten mängd energi för att upprätthålla vertikalitet och balans. Hur individen positionerar sig i sin närmiljö påverkar belastningen, hur kroppens olika strukturer placeras och hur lätt de står på varandra och hur väl de är förberedda för rörelseriktningsbyte är avgörande för god rörelsekvalité.

På samma sätt är hållning en orkestrering av hela kroppen. Hållning är något dynamiskt eftersom kroppen är ständigt i rörelse, t ex mikrorörelserna i bålen som uppstår när vi andas. På grund av gravitation, krävs avspänd hållningsstabilitet och frigjord motorisk kontroll runt om kroppens vertikala axel för optimal balans. Denna hållningskontroll förstärks av korrekt proprioception och av den kontakt (oftast fotens kontakt) vi har med underlaget. Effektiva rörelser uppstår i relation till våra horisontella, vertikala och andra axlar som krävs för tredimensionell förflyttning, som hopp, rullningar och steg. En proprioceptiv kontakt med kroppens centrum utvecklar frigjordhet och harmoni i förflyttningar. En person som har välutvecklad omedveten kontakt med sitt centrum och använder den som en inre referenspunkt är jordad och rör sig obestämt graciöst. Förmågan till kontakt med det inre är det samma som god koordination, balans och integration med rörelser i bål och lemmar. Det är viktigt för god rörelsekvalité. Det är primärt i bålens centra [jap: tanden] som rörelser med kvalité uppstår.

Det är när man ser kroppens koordination ur ett helhetsperspektiv och förhållandet mellan centrum och periferi som bilden av de tre grundläggande rörelseformerna runt bålens centrum blir synlig.

  1. Den första basala koordinationen: stänga och öppna i bålen.

RQ.1 dimensionen.1

Koordinationen är organiserad runt rörelsecentrumet

2. Den andra basala koordinationen: vridning omkring den vertikala axeln.

RQ.1 dimensionen.2

I vridning kring den vertikala axeln roterar man hela sig själv i samma riktning, till höger och till vänster. Vridningen är en enhetlig koordination omkring den vertikala axeln, från fotsula till toppen av hjässan. Den här koordinationen är integrerad i många rörelser, till exempel när man kastar något eller bara snurrar sig runt.

3. Den tredje basala koordinationen: vridning/motvridning omkring kroppens centrum.

RQ.1 dimensionen.3

Gången har den karaktäristiska vridningsrörelsen omkring centrum som skapar spänningsbalans. Överkroppen rör sig i motsatt riktning till underkroppen exempelvis när höger höft kommer fram vill den vänstra skuldran komma fram.

Dessa tre bildar grunden för slagrörelserna [jap: daho] i sanshin no kata i Gyokko ryu kosshijutsu och tar man ett steg i valfri riktning även för ashirau i Togakure ryu ninpo taijutsu.

Annonser