Etiketter

, , ,

Ett av de ämnen som jag ständigt tjatar om i vår dojo är rörelsekvalitet. Det är en grundförutsättning för allt vi gör, och tyvärr också ett område som sällan diskuteras vare sig inom Budo världen som helhet eller inom vår organisation i synnerhet.

Det handlar inte bara om VAD du gör, om utförandet av waza – tekniker – eller kata – övningsformer. Det handlar inte bara om hur snabbt du kan fälla en motståndare, dvs om NÄR du ska göra tekniken. Det handlar också om HUR du gör det, om hur du hanterar motståndaren.

Kvalité är något finns som en grundförutsättning för waza och kata. Vår träning går ut på att ständigt förbättra och förfina sina rörelser. Man måste först mjukt avlära sig alla dåliga rörelsebanor och kompensationsmönster innan man kan utföra waza och kata mera intensivt och under stress.

Mycket av träningen går ut på att förbereda oss på att utföra taijutsu korrekt, och få förståelse för som verkligen behöver övas på för att kunna uppnå en hög nivå. Med dålig hållning, instabil grund, dålig höftfunktion, stela fotleder eller en mängd andra faktorer kan man inte utvecklas i en autentisk form av taijutsu.

Jag måste tyvärr även lägga till här att hög grad inom vår organisation Bujinkan (eller någon annan organisation jag känner till) är ingen garanti för att personen har hög rörelsekvalité. Inom vår organisation får vi graderna i förskott först och främst för hängivenhet i träningen, inte för kvalitén i den.

Det handlar inte om att lära sig en massa tekniker som man inte kan, utan om att utveckla grundförutsättningarna för en bättre rörlighet. Och det är här som begreppet rörelsekvalité kommer in. Vårt mål är att utveckla en rörelsekvalité som förbättrar funktion och rörlighet för hela vår livstid.

Det finns ett motsatsförhållande när man observerar taijutsu rörelser: ”ju häftigare det ser ut för andra, desto sämre är rörelsen för dig”. Dramatiska rörelser, häftiga rörelser etc läcker energi och effektivitet och passar bättre för Theatrical Combat. Kvalitet i rörelse uppstår när det finns maximal effektivitet och minimal kraft, men är ändå avspänt. När ”hela” personen är integrerad och investerad i rörelsen – det är då rörelsen blir ergonomiskt tilltalande och obestämt graciöst.

Rörelsekvalité är lätt att känna igen, men ytterst svårt att beskriva. Här ett försök att definiera dess olika dimensioner.

Annonser